Fisk är ett nyttigt livsmedel och är därför bra att äta ofta, gärna två till tre gånger i veckan. Men tyvärr innehåller vissa fiskar höga halter av miljögifterna dioxin och PCB som kan vara skadliga för hälsan.

Fiskar med höga halter av dioxin och PCB:

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern
  • Strömming/sill från Östersjön
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern
  • Vildfångad röding från Vättern

Äter man fisk med höga halter av dioxin och PCB flera gånger i månaden under många år kan det innebära en ökad risk för förgiftningssymtom som beteendestörningar, påverka immunförsvaret, hormonsystemen och fortplantningen. Det kan även orsaka cancer. Men för den som vid enstaka tillfällen äter dessa fiskar är det inga problem.

Rådet är att kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande inte äter fisk med höga halter av dioxin och PCB mer än två till tre gånger per år. Miljögifterna som finns lagrade i kroppen kan även övergå till fostret och orsaka fosterskador vid en framtida graviditet.

Livsmedelsverket säger att odlad lax kan du äta flera gånger i veckan. Men eftersom olika fiskarter innehåller lite olika nivåer av både hälsosamma näringsämnen och miljögifter är det bra att variera sorterna.

Läs mer om östersjölax och odlad på Livsmedelsverkets sida, http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur/rad-om-odlad-lax/

 

Enligt en ny rapport från OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, blir européerna allt fetare och Sverige är ett av de länder där fetman ökar snabbast. Det kommer att ställa oerhört stora krav på samhällsapparaten när dessa individer senare drabbas av olika folkhälsosjukdomar. Detta kan innebära en hälsokris av kolossala proportioner.

Risken för att drabbas av allvarliga sjukdomar ökar genom fetma. Personer med grav fetma dör i genomsnitt tio år tidigare än normalviktiga, hävdar OECD i sin rapport. En känd fetmaforskare, Claude Marcus, hävdar att de som lider av svår fetma i vuxen ålder nästan alla har varit överviktiga och feta som barn vilket ökar risken för sjuklighet senare i livet. Detta visar betydelsen av att tidigt förebygga och sätta in åtgärder för att motverka övervikt och fetma.

År 2030 beräknas andelen svenska överviktiga eller feta kvinnor till 56 procent och motsvarande siffra för männen är 71 procent. För Irland och Grekland är scenariot än värre. Beräkningar visar att för männen på Irland och i Grekland kommer cirka 89 procent respektive 77 procent vara överviktiga eller feta år 2030.

Den här alarmerande utvecklingen visar att många människor är i stort behov av råd och stöd gällande hälsosamma levnadsvanor. Detta innebär att det finns ett stort behov av kompetenta yrkesgrupper såsom Kostrådgivare, Livsstilsrådgivare, Hälsoinspiratörer, Dietister, Kostekonomer och liknande, både nu och i framtiden. Detta för att hantera och vägleda individer till en mer hälsosam livsstil.

Läs mer i nedanstående länkar

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4819065

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fetma-pa-vag-att-explodera-i-sverige_4541268.svd

OECD-rapporten i sin helhet

 

 
 
 
 

Nu när påsken nalkas så passa på och njut när du äter ägg fullspäckade med nyttiga näringsämnen som vi behöver för att växa och må bra. Ägg innehåller fullgoda proteiner, viktiga fettsyror och många av de vitaminer, mineraler och antioxidanter vi dagligen behöver. Några näringsämnen som finns i ägg är E-vitamin, selen, D-vitamin, folat, B12 samt omega 6 och omega 3.

E-vitamin har framförallt en funktion som antioxidant i kroppen, det vill säga den utgör ett skydd för angrepp av fria radikaler. E-vitamin skyddar de fleromättade fetterna som finns i cellväggarna och därför är behovet av E-vitamin kopplat till hur mycket fleromättat fett vi äter.

Selen är en mineral och har även den en viktig roll som antioxidant. Den ingår bland annat i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med E-vitamin och deltar i immunförsvaret.

D-vitamin får vi främst i oss via fet fisk och genom att solen lyser på huden, men det finns även i ägg. Ett ägg ger cirka 12 procent av dagsbehovet av D-vitamin. Detta är en vitamin som har stor betydelse för skelettets uppbyggnad och hållfasthet. För lite D-vitamin kan ge ”engelska sjukan” hos barn eller osteomalaci, benuppmjukning, hos vuxna. Engelska sjukan visar sig som mjukt och missformat skelett. Nyare forskning tyder på att D-vitamin även har betydelse för uppkomst av andra sjukdomar.

Folat behövs för att bilda nya celler och röda blodkroppar och brist ger blodbrist eller anemi. Under en graviditet ökar behovet av folat eftersom en ökad cellbildning sker. Låga halter av folat i blodet vid en graviditet kan ge ökad risk att få barn med ryggmärgsbråck.

B12 är med vid tillverkningen av en del aminosyror som behövs när nya celler bildas. B12 samarbetar med folat i processer som arbetar för att ta fram ämnen som påverkar hjärnans och nervsystemets funktion.

Ägget består till dryga 12 procent av protein och innehåller alla de essentiella, livsnödvändiga, aminosyrorna, vilka kroppen själv inte kan tillverka och vi behöver därmed få i oss dem via maten. Det mesta av proteinerna finns i vitan, men även gulan innehåller protein.

Även fettsyrorna i ägg är av god kvalitet och består till stor del av enkelomättade fettsyror. Ägg innehåller även både omega 6 och omega 3 fettsyror.

Omega 6 och omega 3 är viktigt att få i sig via maten eftersom kroppen inte kan bilda dessa själv. De behövs bland annat för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler, de påverkar reglering av blodtrycket, hur njurarna fungerar och vårt immunförsvar.