Vårluften kanske får dig också att börja längta efter lite mer somriga och fräscha smaker? Den här hälsosamma efterrätten smakar sommar tack vare frysta jordgubbar och lime. Frysta bär är en fantastisk stapelvara att alltid ha hemma för att kunna göra enkla och hälsosamma efterrätter eller smoothies. Variera gärna mellan bär i olika färger för att fylla på med olika sorters antioxidanter. De flesta bär är extremt rika på antioxidanter som skyddar våra celler från skada (oxidativ stress).

Rätten kan ätas som mellanmål, dessert eller till och med som en lyxig frukost.

Jordgubbsdessert, 1 portion

1 mogen banan
Juice från 1/2 lime
Nypa äkta vaniljpulver
1 msk mandelsmör eller annat nötsmör
ca 100 g frysta jordgubbar
Liten skvätt valfri mjölk

1. Mixa alla ingredienserna. Tillsätt lite mjölk i taget, men bara tillräckligt för att ingredienserna ska kunna blandas.

2. Häll upp i en skål och toppa med exempelvis kakaonibbs, kokoschips eller granola.

 

Det finns två former av järn i maten: hemjärn som endast finns i animaliska livsmedel och icke-hemjärn som finns i vegetabiliska livsmedel. Det är enklare för kroppen att tillgodogöra sig hemjärnet som finns i animaliska livsmedel.

I maten finns det ämnen som både stimulerar och hämmar upptaget av järn och det är balansen mellan dessa som avgör hur mycket järn kroppen tar upp.

Hur icke-hemjärn, som finns i vegetabilier, tas upp bäst i kroppen påverkas mest och framförallt av fytinsyra. Fytinsyra finns i livsmedel som i sig är goda järnkällor, såsom grovt bröd, müsli, baljväxter, nötter och frön. För personer med låg järnstatus är det bättre att välja surdegsbröd och långtidsjäst fullkornsbröd då fytinsyra bryts ner genom långtidsjäsning och vid surdegsjäsning.

Den hämmande effekten av fytinsyra kan även motverkas av andra livsmedel som stimulerar och ökar upptaget av järnet i kroppen som exempelvis ”köttfaktorn” som finns i kött och fisk, organiska syror (jästa sojasåser och mjölksyrade grönsaker) samt C-vitamin.

Tänk på att även kaffe, te samt kalcium påverkar järnupptaget negativt.

 

Magnesium aktiverar uppemot 300 enzymer i kroppen! Magnesium behövs för både nerv- och muskelfunktion. Magnesium är även nödvändigt för kroppens kalciumomsättning, då magnesium behövs för bildning av ett hormon som styr kalciumupptaget från maten. Det har även betydelse för cellernas funktion och för proteinomsättningen.

Ett för lågt magnesiumintag kan påverka flera funktioner som bland annat kan leda till muskelkramper.

Magnesiumbrist på grund av dåliga matvanor är ovanligt i Sverige. Det kanske ändå är värt att tänka till över för den som provar sig fram bland olika dieter och kanske inte har ett fullgott näringsintag. Man har ändå sett att en brist kan ha koppling till bland annat försämrad insulinkänslighet, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, benskörhet och migrän.

Kroppen tar upp mindre magnesium om man samtidigt äter för lite protein eller livsmedel rika på fytinsyra som fullkornsmjöl, frön, bönor och nötter. Även ett högt intag av vitamin-D kan påverka magnesiumnivåerna negativt.

Magnesium förekommer i många av våra vanligaste livsmedel som bröd, kött och fågel, mjölk, fil och yoghurt samt banan.

magnesium,