Nu när påsken nalkas så passa på och njut när du äter ägg fullspäckade med nyttiga näringsämnen som vi behöver för att växa och må bra. Ägg innehåller fullgoda proteiner, viktiga fettsyror och många av de vitaminer, mineraler och antioxidanter vi dagligen behöver. Några näringsämnen som finns i ägg är E-vitamin, selen, D-vitamin, folat, B12 samt omega 6 och omega 3.

E-vitamin har framförallt en funktion som antioxidant i kroppen, det vill säga den utgör ett skydd för angrepp av fria radikaler. E-vitamin skyddar de fleromättade fetterna som finns i cellväggarna och därför är behovet av E-vitamin kopplat till hur mycket fleromättat fett vi äter.

Selen är en mineral och har även den en viktig roll som antioxidant. Den ingår bland annat i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med E-vitamin och deltar i immunförsvaret.

D-vitamin får vi främst i oss via fet fisk och genom att solen lyser på huden, men det finns även i ägg. Ett ägg ger cirka 12 procent av dagsbehovet av D-vitamin. Detta är en vitamin som har stor betydelse för skelettets uppbyggnad och hållfasthet. För lite D-vitamin kan ge ”engelska sjukan” hos barn eller osteomalaci, benuppmjukning, hos vuxna. Engelska sjukan visar sig som mjukt och missformat skelett. Nyare forskning tyder på att D-vitamin även har betydelse för uppkomst av andra sjukdomar.

Folat behövs för att bilda nya celler och röda blodkroppar och brist ger blodbrist eller anemi. Under en graviditet ökar behovet av folat eftersom en ökad cellbildning sker. Låga halter av folat i blodet vid en graviditet kan ge ökad risk att få barn med ryggmärgsbråck.

B12 är med vid tillverkningen av en del aminosyror som behövs när nya celler bildas. B12 samarbetar med folat i processer som arbetar för att ta fram ämnen som påverkar hjärnans och nervsystemets funktion.

Ägget består till dryga 12 procent av protein och innehåller alla de essentiella, livsnödvändiga, aminosyrorna, vilka kroppen själv inte kan tillverka och vi behöver därmed få i oss dem via maten. Det mesta av proteinerna finns i vitan, men även gulan innehåller protein.

Även fettsyrorna i ägg är av god kvalitet och består till stor del av enkelomättade fettsyror. Ägg innehåller även både omega 6 och omega 3 fettsyror.

Omega 6 och omega 3 är viktigt att få i sig via maten eftersom kroppen inte kan bilda dessa själv. De behövs bland annat för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler, de påverkar reglering av blodtrycket, hur njurarna fungerar och vårt immunförsvar.

 
Mandelmjölk eller annan mjölk på nötter eller frön är väldigt enkelt att göra själv hemma. Förutom sötmandel kan detta recept användas även för hasselnötter, valnötter, sesamfrön, solrosfrön eller pumpakärnor.
 
Positvt med att göra sin egen nötmjölk är att man slippper socker och andra tillsatser som ofta finns i de köpta varianterna. Negativt kan vara att man går miste om kalciumberikningen som finns i en del köpta nötmjölksprodukter. Sötmandlar innehåller dock en del naturligt kalcium. En mycket kalciumrik mjölk får man om man använder oskalade sesamfrön istället, men den mjölken får en ganska stark sesamsmak som man kan behöva vänja sig vid.
 
Mjölken kan användas som vanlig mjölk och har en god men ganska svag mandelsmak. Den kan drickas som den är eller till exempel användas i smoothies, på frukostflingorna, i gröten eller i matlagning.
 
 
Mandelmjölk
2 dl sötmandlar
Vatten till blötläggning
1 liter vatten till mixning

1. Blötlägg mandlarna i en skål med vatten i kylskåp i några timmar eller över natten.
2. Häll bort blötläggningsvattnet och skölj mandlarna i en trådsil.
3. Lägg mandlarna i en mixer/blender eller i en matberedare och mixa dem några sekunder med 1 dl vatten. Tillsätt sedan resten av vattnet och mixa en liten stund till, i ca 30-60 sekunder.
4. Häll mandelmjölken genom en trådsil (eller en nötmjölkspåse om du har en sådan) till en skål. Tryck med en sked på mandelresterna så att all mjölk pressas ur. Häll sedan upp mandelmjölken på en glasflaska (här är det bra att ha en tratt), stor glasburk med lock eller en tillbringare med lock. Skaka före användning.
 
 

I kroppen ingår jod i sköldkörtelhormoner som reglerar ämnesomsättningen och är därmed livsviktigt för kroppens olika processer. Jod stimulerar bland annat kroppens tillväxt och utveckling. Av den anledningen finns det särskilda rekommendationer för barn, gravida och ammande.

Källor till jod

Jod är ett grundämne som finns naturligt i berggrunden och i havsvatten men halten varierar mycket mellan olika områden. Fisk, skaldjur och ägg innehåller mycket jod. För att befolkningen i Sverige ska få i sig tillräckligt med jod berikas bordsalt med jod sedan 1930-talet. Läs på förpackningen om ditt salt innehåller jod.

Brist

Brist på jod leder till struma, en förstoring av sköldkörteln. Detta har tidigare varit en vanlig sjukdom i Sverige, men efter införandet av jodberikning av salt minskade förekomsten. Globalt sett är jodbrist fortfarande ett problem i många länder. Jodbrist kan även leda till hypotyreos, nedsatt funktion i sköldkörteln. En annan effekt av för lite jod är att ämnesomsättningen går ner och kroppen börjar jobba på sparlåga, kroppstemperaturen sjunker och personen blir frusen.

Brist under en graviditet kan störa utveckling av nervsystemet.

Överdosering

Ett för högt intag av jod kan leda till rubbningar i sköldkörtelhormonbalansen och orsaka hypertyreos – överproduktion av sköldkörtelhormon. Under graviditet kan ett överskott påverka fostrets sköldkörtel. Även under amning kan ett för högt intag av jod vara skadligt för barnet, då överskottet ökar andelen jod i bröstmjölken.

Algprodukter kan innehålla skadligt höga halter och bör därför intas med försiktighet vid graviditet och amning.